Stockholm, Jul.17(ChinaEuropeDialogue)- – Enligt nyheter från Chinese Embassy, var ostindiefararen Götheborg ett berömt svenskt handelsfartyg under 1700-talet som gjorde tre resor till Guangzhou, Kina mellan 1739 och 1745. År 1995 byggde man en replik av fartyget som sedan kom att resa till Kina under 2005. Den 8 juni 2022 kastade fartyget Götheborg ännu en gång loss från sin hemmahamn i Göteborg och satte kurs mot Kina längs den historiska rutten, med en beräknad ankomst till Shanghai i september 2023. I samband med att fartyget nu ligger för ankar i Stockholm vill den kinesiska ambassadören till Sverige Cui Aimin med denna artikel såväl gratulera som önska Götheborg all lycka till på sin resa till Kina.
Med 300 år av vänliga utbyten och samarbeten mellan Kina och Sverige, utgör Ostindiefararen Götheborgs första resa till Kina startskottet på den stora vänskapen mellan de två länderna.
Fullastad med grafit och ull seglade fartyget Götheborg år 1739 över havet till Guangzhou, Kina och återvände sedan till Sverige med te, siden och porslin. Denna ett och ett halv års-långa resa inledde utbytet mellan de två länderna och startade den kinesisk-svenska maritima Sidenvägen. Fartyget Götheborg initierade ett stort Kina-intresse i Sverige och informerade kineserna om Sverige, ett land i norra Europa. Kineserna översatte Sverige till “瑞”, vilket betyder lycka, fred och lugn på kinesiska, ett uttryck av det kinesiska folkets uppskattning för det svenska folket.
Efter grundandet av det nya Kina var Sverige det första västerländska landet som upprättade diplomatiska förbindelser med Folkrepubliken Kina, vilket öppnade för ett nytt kapitel i förhållandet mellan de två länderna. År 1995 bestämde Sverige sig för att återuppbygga fartyget Götheborg och Kung Carl XVI Gustaf tillträde personligen som skeppets högste beskyddare. Många organisationer, företag och individer donerade pengar och resurser. Trots utmaningen med bristande originalritningar lyckades ingenjörerna starta byggprojektet med endast vraket av originalskeppet och delar av skriftliga dokument till hjälp. Tio år senare stod fartyget klart och Götheborg lättade ankar och begav sig mot Guangzhou och den 300 år gamla rutten. Det svenska kungaparet åkte till Guangzhou för att motta fartyget och gavs ett varmt välkomnade av lokalbefolkningen. Under sitt besök till Sverige år 2010 höjde Kinas president Xi Jinping seglen för Götheborg. Om man ska sammanfatta en historia av 300-års vänskap mellan Kina och Sverige i en symbol, då måste det vara fartyget Götheborg som seglar igenom vind och vågor.
Fartyget Götheborg vittnade om det ömsesidigt gynnsamma samarbetet mellan Kina och Sverige. För mer än 200 år sedan lastades svenska handelsfartyg med varor att sälja i Kina i utbyte mot te, porslin och diverse ting. När Götheborg återvände till Sverige den tredje gången träffade fartyget grundet och förliste, men till besättningens stora förvåning klarade det fraktade porslinet av hela resan utan att gå itu. Med denna historia har man kopplat ihop “Kina” med “möjlighet” i det svenska folkets hjärtan.
Den kinesisk-svenska handeln som är associerat med fartyget Götheborg har främjat blomstringen i inte bara Göteborg, utan även hela Sverige. Köpmän sålde varorna de handlat från Kina till andra europeiska länder och investerade sedan stora summor pengar i järnsmältverk och skeppsvarv, samt byggandet av sjukhus och skolor, vilket drev Göteborg till att bli en blomstrande stad och ett handelscentrum och storhamn i Europa. Idag är Göteborg nära förknippat med Kina. Göteborgs Aktiebolaget SKF och andra företag besitter ett givande samarbete med Kina, med Volvo Personvagnar som en förebild för kinesisk-svenskt och kinesisk-europeiskt samarbete.
Under hela 200 år har den kinesisk-svenska handeln utvecklats från att till en början innefatta “grafit och ull i utbyte mot te och porslin” till att idag inkludera områden såsom telekommunikation, medicin och finans. I fjol nådde den kinesisk-svenska handeln rekordhöga 20,9 miljarder USD. Svenska företag har investerat knappt 6 miljarder USD i Kina och kinesiska företag har investerat 11,2 miljarder USD i Sverige, vilket resulterat i att kinesiska företag har skapat 27 000 nya jobb i Sverige. Guldbron som förbinder Gamla Stan i Stockholm med Södermalm kan således vara ett av de bästa exemplen på hur det ekonomiska- och handelsmässiga samarbetet mellan Kina och Sverige har bidragit till påtagliga fördelar för de två folken.
Idag är effekterna av COVID-19 pandemin och krisen i Ukraina både sammanflätade och överlagrade, vilket leder till oordning i den globala industri- och distributionskedjan, den kontinuerliga ökningen av råvarupriserna och den höga inflationen. Världsekonomin står inför allvarliga utmaningar. Som president Xi Jinping påpekade – i turbulenta vågor av globala kriser åker mer än 190 länder inte på varsin liten båt, utan i en flotta med ett gemensamt öde. Små båtar klarar sig inte genom vinden och vågorna, det gör endast en flotta. Mot denna bakgrund behöver man mer än någonsin solidaritet och samarbete samt ömsesidig nytta och kommunikation. Det är med stor betydelse som fartyget Götheborg återigen seglar mot Kina. Det kommer att bygga upp en bro av vänskap och förhoppning mellan såväl Kina och Sverige, som Kina och Europa. Trots att den här bron i framtiden kan komma att utsättas för vind, regn och vågor ska man komma ihåg vad de svenska sjömännen sjöng, “The tides are high and the voyage long, here-away we bound for China.”
Så länge vi upprätthåller öppenhet och samarbete och anstränger oss tillsammans, kommer samarbetet mellan Kina och Sverige att bli bredare och gynna båda länderna samt den svenska- och kinesiska befolkningen. Jag önskar Götheborg all lycka på sin färd med en säker ankomst till Kina, och att ytterligare en vacker historia av vänskap mellan det kinesiska och svenska folket skrivs in i historieböckerna!